Pachypodium succulentum

Växten har sin naturliga växtplats i Sydafrika och växer på torra platser, vanligtvis bland stenar i samband

med viss vegetation på höjder på 15-685 m. Till skillnad från andra sydafrikanska arter av Pachypodium är P. succulentum resistent mot frost och stöter ibland i temperaturer på -10 ° C på vintern. Den är naturligt väl anpassad till den varma och torra miljön där den växer. De saftiga stjälkarna fungerar som vattenförråd och gör det möjligt för växten att överleva de hårda förhållandena. Den tjocka tuberösa underjordiska stammen hjälper också växten att överleva långa perioder utan vatten. Det kan därför motstå intensiv värme och långa torktider. Växten får som sk. Caudexsköna utseende när den underjodiska suckulenta kroppen lyfts upp vid omplantering, den exponear fint och blir bara större med åren.

P. succulentum kan förväxlas med P. bispinosum när den inte blommar, faktum är att de båda är väldigt lika varandra i både kropp och grenar men blommor och blomningstider är olika, och de två arterna kan inte korsas med varandra. Den blommar från augusti till september men i vårt klimat kan den blomma under andra tider. 

Odling:

De är lika som Adenium benägna att få rotröta om de får bli för våta på vintern, sparsam vattning och vintervila gäller. Pachypodium älskar sol på sommaren, vattna då rikligt men ge extra väldränerad odlingssubstrat för att undvika för blöta förhållanden, lava är ett utmärkt odlingssubstrat som minimerar risken för blöta rötter. Vattnas sparsamt på vintern .Den är rätt känslig för kyla och bör hållas relativt torr på vintern vid eller runt 4 ° C. Skydda mot frost. De släpper sina löv under vintern om den står svalt.